Det Mannerstedska drevet

Folke Mannerstedt hette en mångsidig man som var alltifrån uppfinnare till skribent. På 50-talet skrev han mycket om VW trimning i tidningen Teknik för Alla. Ibland vettigt, ibland kanske lite naivt teknikglatt. Ämnet för dagen är dock hans artikel i TfA 9-1958 med titeln Ändrad "fyra" och fläkt ger sting åt trimmad VW.

I artikeln påpekar Folke att om man bygger en  trimmotor med en maxeffekt vid 5000 rpm så har man en teoretisk hastighet på 160 km/h vid det varvtalet, givet original VW växellåda. Problemet är att motorn troligtvis inte har vridmoment nog att ta sig upp i den hastigheten. En sådan motor är således inte till mycket nytta om man vill öka bilens topphastighet, eller förbättra egenskaperna vid motorvägskörning. 

Folke föreslår istället en ny fjärde växel som ändrar fyrans utväxling från 1:0,82 till 1:0,96. Med hjälp av denna hamnar man på 136 km/h vid 5000 varv och fyran blir plötsligt en användbar växel för sportig motorvägskörning. I artikeln finns också (ofullständiga) ritningar för den händige läsaren.

Vad Folke inte visste var att även Volkswagen tyckte att fyran var lite väl slö. I och med den helsynkroniserade växellådan i augusti 1960 så ändrades totalutväxlingen på fyran. Dock nöjde sig VW med att höja varvet på fyran med 7%, istället för Folkes 17%.

Även Porsche var inne på Folkes spår några år tidigare. Bilar med den VW-block baserade 1300S motorn (som gav 60 hästar vid svindlande 5500 rpm) fick en fyra med utväxlingen 1:0,89*, istället för 1:0,82 som de andra Porscharna. En så liten motor, med effekten så högt upp, orkade helt enkelt inte med att ha en så låg fjärde växel. Har man en liten och vass motor, med effekten högt upp, gäller det att vara noga med vilken utväxling man har.

Källor: TfA 9-1958, Porsche 356 Performance Guide, D Spencer, VW T-häfte Typ 1-3
* Fotnot: även Speedstermodellerna fick den utväxlingen, oavsett motor.