söndag 26 januari 2014

Oldspeed special på VolksWorld showen

Kanske ingen nyhet för de flesta, men om någon har missat så kan jag upplysa att årets VolksWorld show kommer att ha en display med sex veterantrimmade VW's från hela Europa.

För att piska upp stämningen så skrivs det lite extra om "old speed" företeelsen i senaste numret av VolksWorld. Det tycks som veterantrimtrenden växer i VW världen. Kanske kan man dra paralleller till Hot Rod scenen och dess vurm för de gamla sidventils V8:orna?

lördag 25 januari 2014

Förgasarval

Jag har tidigare berört valet av förgasare till S-Ghian och nu är det dags för nästa steg. Eftersom det förekommer lite missförstånd i ämnet tänkte jag börja med lite teori: VW motorn är en fyrtaktsmotor och förgasaren används endast under insugstakten. Således kan fyra cylindrar glatt samsas om en förgasare utan att konkurrera alltför mycket om luftmängden. En vanlig missuppfattning tycks vara att dubbla förgasare är dubbelt så bra, men så är alltså inte fallet.

Anledningen till att man gärna vill ha dubbla förgasare på en plattfyra är en annan. De långa insugen på en VW gör att det lätt blir droppbildning, då undertrycket gör insuget väldigt kallt. VW gjorde en work-around genom att förvärma insuget med avgaser. Porsche, och de flesta VW trimmare, löste det hela genom dubbla förgasare istället. Givetvis är detta lösningen även för S-Ghian. Nästa steg blir att bestämma vilken storlek vi skall ha.

Solex guide för val av förgasarstorlek ger oss: d=0,41*(V*n)^0,5, där V är motorvolymen i cm3, n är önskat toppvarv i 1000 rpm och d den förgasardiameter, i mm, som är lämplig för motorn. Vid tveksamheter avrundar man uppåt enligt guiden. I mitt fall, med 1300 cc och 4300 rpm blir d = 30,6. Eftersom 31 är en udda storlek avrundar vi till 32 mm. En vanlig tumregel är att halsringen bör vara c:a 80% av diametern, alltså 24,5 mm i mitt fall (räknat på 30,6). 

Låser vi tiden till sent 1957, då min Ghia tillverkades, användes två typer av 32 mm förgasare av Porsche och VW-trimmare: Zenith 32 NDIX av Porsche samt Solex 32 PBIC av Okrasa och Denzel. Det är dessa typer ni ser på bilden och det är dessa valet står mellan. Zenithen till höger ser mycket större ut, trots att bägge är 32:or. Detta beror på att den förstnämnda är av dubbelportstyp. Monterad i dubbel uppsättning får då varje cylinder en egen port.

Vinsten med dubbelportar är att man kommer ifrån problemet att pulser från granncylindern stör och man kan därför skippa utjämningsröret som krävs när man har dubbla enkelportare. Men, för att det skall vara någon vits med dubbelportsförgasare krävs också dubbelportstoppar. Dessutom är förgasarvalet begränsat av tillgänglighet på insug och annat, så många faktorer spelar in. Jag kommer att återvända till insugssystemet i framtida blogginlägg.


tisdag 21 januari 2014

Knecht oljefilterdekal

Knecht-oljefilterdekalsprojektet är ännu inte helt nedstängt. En intressant notering är skillnaderna mellan den äldre amerikanska reprodekalen och Henriks original.

Notera bytesintervallen. Låt oss hoppas att dieselmotorägare som köpte reprodekalerna från USA klarar sina motorer trots för långa serviceintervaller... Copy/paste fel måntro?

lördag 18 januari 2014

Ghia inspiration, del 4

Första gången jag insåg att det de tidiga Ghiorna inte riktigt såg ut som de senare var när jag läste denna artikel i VW magasinet nr 2 1989. Bilen, en 58:a med 1776 cc och IDA48, ägdes av Joni Bathurst I Stanton Ca och reportaget gjordes av redaktören och VW vännen Bosse Bertilsson.

Jag tyckte bilen var helläcker, men några allvarliga planer på att skaffa någon Ghia hade jag inte då. Renoveringen av min ovalruta hade påbörjats och som sommarbil hade jag en ljusblå 60:a typ 1 looker med 356B bromsar och lätt trimmad 1600 cc. Det, tillsammans med en 1303S som vinterbil, räckte för att hålla mig sysselsatt.

VW-magasinet, som artikeln kom ifrån, blev kortlivad, bara två nummer kom ut. Varför Bröderna Lindströms förlag inte hade större tålamod vet jag ej. Enligt ett rykte köptes titeln av förlaget Albinsson & Sjöberg, men något mer nummer kom aldrig ut. Vissa av reportagen Bosse gjorde för VW magasinet kom istället att dyka upp i tidningen Bilsport.

torsdag 16 januari 2014

Volkswagen Classic

Volkswagen själva verkar börja inse potentialen i hobbybilscommunityn. Reservdelsförsäljning under flaggan Volkswagen Classic Parts har funnits ett tag, men under 2010-talet har satsningen breddats. Volkswagen Classic är namnet på en satsning som innebär alltifrån tidningar, reservdelsförsäljning, "community" samt teknisk information.

Till exempel finner man, alldeles gratis, en komplett  reparationshandbok för VW typ 1 1952 - 1957. Visserligen på tyska, men ändå. Reservdelskataloger för Typ 1, 1302/1303 samt Typ 2/T1 finner man också. Klicka till Volkswagen Classic Parts och sedan Service & Technik.

I mångt och mycket tror jag satsningen är bra för oss entusiaster. Låt oss hoppas att det inte också är ett hot mot alla de småfirmor som tillverkar fina reproduktioner av original Volkswagendelar.

onsdag 15 januari 2014

Gmünd stund

I morgon kväll (eller när som helst efter det) är det dags att bänka sig i web-TV sofforna för då tar Jerry Seinfeld med sig Jay Leno på en tur i en Gmünd Porsche. Som ni säkert gissat rör det sig om ett nytt avsnitt i web-TV serien Comedians in Cars Gettin' Coffee. Gratis i toppkvalitet och numer sponsrat av Acura. Själv tycker jag tredje säsongen håller en jämnare, och bättre, kvalitet än den förra. Trevlig TV-stund på er.

tisdag 14 januari 2014

H-filter? Fram? Nej, Knecht!

Efter de två tidigare inläggen hör säljaren Henrik B av sig och undrar om jag är säker på att oljefilterburken är en Fram. Han har nämligen sparat en prick likadan till sig själv. På den finns delar av originaldekalen kvar och där stod det enligt honom: "K, något, något, något, T". Lite klurigt, eftersom Dr. Brett Johnsson, och övrig tillgänglig information jag sett, bara nämner tre fabrikat. Fanns det alltså ett fjärde fabrikat?

Till slut hittar jag ett par trådar från 2009 respektive 2011 på 356-registry som nämner Knecht oljefilterburkar, som något förekommande, men väldigt sällsynt. Där finns också en bild på dekalen och jo, K****t är, som man kanske kunde gissa, Knecht. Jag drog mig då till minnes ett mystiskt filter jag sett när jag studerat tester från tiden. Det var en provkörning av Porsche 356A i tidningen Speed Age från augusti 1958. Mycket riktigt hade den en likadan dekal.

Jag har tidigare varit lite fundersam över att pressningarna undertill på min burk inte varit exakt lika som på de Fram-burkar jag sett på nätet. Men, när jag jämför med Henriks Knecht-burk, och den på nätet, så stämmer det bra med hur min ser ut. Alltså verkar det vara så att även mitt är av den mer sällsynta arten. Artikeln i Speed Age visar dessutom att Knecht burken är tidsmässigt korrekt för min bil. Tur.

Till de "vanliga" fabrikaten finns det nya dekaler att köpa från de stora Porsche handlarna. Men, eftersom Knecht burkarna är betydligt ovanligare så verkar det inte vara lika lätt med dekaler. En tysk har under dagen föreslagit att vi delar på kostnaden för att göra schabloner för en vattendekal, men någonstans där går gränsen för mitt nörderi. Kanske låtsas jag att det är ett Fram filter istället.

Bild från Speed Age, augusti 1958

måndag 13 januari 2014

Mer oljefilternörderi

Den begagnade oljefilterburk jag införskaffat var, under smutsen, silverfärgad med svart lock. Frågan är nu under vilken tidsperiod Porsche hade silverfärgade Fram filterburkar med svarta lock. Jag inser att det börjar bli överkurs i nörderi, men ändå...

Återigen är det bilder från tester som är min främsta källa. Eftersom de är i svart/vitt är det lite svårt att få ett grepp om när bytet från orange till silver skedde. Övergången till silverfärgade lock är enklare, det tycks ha skett runt 1962.

Bilden ovan är från Teknikens Värld nr 14 1959 och min gissning är att filterburken är i silver, men det är svårt att veta. Eftersom jag inte finner någon fakta som motsätter att Porsche hade silverfärgade burkar med svarta lock i november 1957 väljer jag att tro det. Hur som helst passar den tolkningen mitt syfte då jag redan köpt färg.

måndag 6 januari 2014

Oljefilter

Motorn till en enkel folkbil bör givetvis hållas just enkel. Kan man reducera något, utan att märkbart försämra kundvärdet, så gör man det. Därför fann man aldrig något oljefilter på VW typ ett motorn. Men, kusinen Porsche introducerade sådana tidigt. Först kom det på de mer motorstarka modellerna och 1954 på samtliga.

Filtret Porsche använde var av by-pass typ, något som också var mycket vanligt på dåtidens VW trimmotorer, som tex Okrasa. Med det menas att endast en del av oljan leds till filtret, till skillnad från fullflödesfilter där all olja som passerar pumpen går till filtret. Den sistnämnda varianten är tekniskt överlägsen och vanligast i dag bland "moderna" VW trimmare. Men, under 50- och 60-talen var by-pass filtren det som användes flitigast.

Porsche använde sig av tre leverantörer*:
- Fram, orange burk, svart topp (fanns senare i silver med svart topp och slutligen helt silver)
- Mann, grön burk och topp. 
- H-filter, tidiga var silver med svart topp, senare helt i silver.

För min fiktiva Ghia S har jag studerat 57 och 58 års Porschar då det är sannolikt att VW skulle använt en liknande installation. Det visade sig dock svårt att hitta motorbilder tagna när bilarna var nya. Jag har endast lyckats identifierat oljefiltret på två olika bilar. Den ena hade ett H-filter helt i silver, den andra ett Fram med svart topp (troligtvis orange burk). En notering är att de då nya bilarna, jämfört med dagens renoverade, inte alltid hade lockets dekal så fint centrerad.

Om man nu vill ha en oljefilterburk på sin bil och inte vill jaga begagnat så gör japanska Flat 4 en reproduktion av Fram enheten. Dessa är lackade i samma blåa kulör som de filterburkar Okrasa sålde till sina trimkit.** Passande om det är en sådan motor man bygger.

*Så enkelt var det visst inte. Se senare inlägg.

**EDIT: Färgen på filtren hos Okrasa finns det långa debatter att läsa om på nätet. Skall jag försöka mig på att sammanfatta det hela vågar jag påstå att det fanns både i orange och blått. De var nog helt enkelt i den färgen herr Oettinger fick dem levererade till sig. 

Källor:

http://www.cbperformance.com (återförsäljare för Flat4)

Porsche 356 defined, a pictorial guide, Dr. Brett Johnsson

Motor Trend, June 1957

Motor Trend, July 1958

Debatter på thesamba.com


söndag 5 januari 2014

Mer om att göra en vanlig 30 hästars fördelare till en 010

I ett tidigare inlägg skrev jag hur man kunde göra om en vanlig 30 hästars fördelare så den beter sig som den populära trimfördelaren 010:an.

Men, en sak till behöver göras: 010 har 35 graders maximal centrifugalförställning och den vanliga VJU4 BR8 bara 25 grader. Men, det finns en kur för det också. Låt mig citera standardverket "Souping the Volkswagen Engine" från 1959:

"Modify the VJU4 BR8 by drilling the stop hole for the movable weights from its present size of .266 inches to 312 inches or 5/16 in." (från 6,7 till 9,2 mm alltså).

Denna modifiering rekommenderas då författaren anser att 35 graders förställning är vad som krävs. Jag har inte provat själv, men förmedlar ändå tipset till hugade fördelarfantaster.

EDIT: I Porsche 356 kretsar i USA gör man i dag tvärtom. För att få det att fungera bra med den usla bensin som används där så begränsar man den möjliga tändningsförställningen. I Sverige ska vi vara glada så länge 98 oktan finns att tillgå.

fredag 3 januari 2014

Ghia-inspiration, del 3

Ytterligare en bil som inspirerade mig att skaffa Ghia var Lasse Mix papyrusgröna* 58:a cab. Jag hade förmånen att fota den vid två tillfällen, 2002 för den nu avsomnade brittiska tidningen Total VW, samt 2003 för svenska Wheels Magazine. Normalt sett återanvänder man bilder till artiklar ämnade för olika marknader, men Lasse hade uppdaterat bilen något varför det blev en ny fotosession.

Detta var min första egentliga närkontakt med en lowlight och det slog mig att den var snygg nästan oavsett vilken vinkel man stod i, eller vilken brännvidd man använde.

Att trimma 30 hästare var tämligen ovanligt vid den här tiden. Om man gjorde det så var det oftast Judson kompressorn som gällde. Just en sådan installerade Lasse, komplett med det aluminium scoop på huven som krävs för att luftfiltret skall få plats i en Ghia. För att förstärka sportigheten satte han på ett fyrpipigt avgassystem av Abarth typ från japanska Flat4.

Efter några säsonger sålde Lasse bilen och, som så många andra svenska lowlight Ghior på 00-talet, hamnade den på kontinenten, närmare bestämt Schweiz.

*Originalfärg var Amazonasgrön, men vid en omlackering 1978 bytte bilen kulör.

Övriga Ghia-inspirationsinlägg finner ni här: http://lowlightkaizen.blogspot.se/search/label/Ghia-inspiration

torsdag 2 januari 2014

Detaljfakta

Obsolete Air-cooled Documentation Project är namnet på en hemsida som tillhandahåller scanningar av annars svåråtkomlig VW relaterad litteratur. Bland annat finner man referensverket "progressive refinements 1940 - 1961", som i detalj tar upp alla förändringar för VW-bilarna. Som ni kan se på bilden finns en del matnyttigt för förgasarentusiasten också.

Så, alla kalenderbitare som inte upptäckt denna pärla ännu, håll till godo: http://oacdp.org