måndag 30 september 2013

Bilen som aldrig blev: Karmann Ghia S, del 2

Om man nu skall definiera specifikationerna för en fiktiv 1958 Karmann Ghia S gäller det att hela tiden fråga sig: Hur skulle VW ha gjort? Något exakt svar går inte att få, men genom att titta framåt, bakåt samt åt sidan, borde det gå att bygga upp något som är rimligt sannolikt.

Tittar vi framåt i tiden finner vi 1500S. Detta var första gången VW erbjöd ett "prestanda"-alternativ. Ursprungsbilen, 1500, hade 45 hästar vilket gav bilen rent usla prestanda jämfört med konkurrenterna. S-modellen fick 20% högre effekt vilket nåddes med höjd kompression och dubbla förgasare. Dessa 54 hästar var tillräckliga för att åtminstone nästan hamna i nivå med andra bilar i samma prisklass.

Skulle samma höjning appliceras på Ghia S hamnar man på 36 DIN hästar. Men, tittar vi på resonemanget i inlägget prestandamål, del 2, så är det fortfarande för lite. För att få en vikteffekt i närheten av samtida sportcoupéer, utan att konkurrera med Porsche 1600N, krävs en effekthöjning på ungefär 50%.

Med tanke på ovanstående finner jag det naturligt att i del 3 titta snett bakåt och studera de bägge Porsche 44 hästars 1300 motorer som fanns mellan 1951 och 1957. Väl mött då.


Bild från Svenska Volkswagens historiska bildarkiv.

tisdag 24 september 2013

Bilen som aldrig blev: Karmann Ghia S, del 1

Heinrich Nordhoff var en man med bestämda principer. Han hade fått en fabrik och en småbilskonstruktion att förvalta. Redigt och rejält utan trams var vad som gällde. Att börja producera VW typ 2 var helt i linje med hans idéer. Sportvarianter och modernare design stod aldrig högt på hans agenda dock.

Ändå föll han för Karmann Ghians linjer och tillstyrkte produktion. Gissningsvis hade han förhandlat till det så Karmann tog en stor del av den finansiella risken. För säkerhets skull.

Trots Nordhoffs idéer borde det ha funnits någon på marknadsavdelningen som hade tillräckligt med omvärldskoll för att inse att andra sportcoupéer hade lite bättre prestanda. Men, höjd effekt var inte att tänka på. Om inte annat ville man till varje pris undvika att stöta sig med Porsche, som hjälpte VW med mycket av konstruktionsarbetet. 

Vid tiden för Ghians lansering var Porsches instegsmodell en 1300 på 44 hkr. Varje försök till en snabbare VW skulle därför utgöra ett hot mot samarbetspartnern. Men, i augusti 57 läggs 1300 ned och insteget blir nu en 1600 på 60 hästar. Plötsligt uppstår alltså ett hål i marknaden. I området mellan 30 och 60 hästar finns nu ingen luftkyld svansmotorbil.

Bortsett från Nordhoffs principfasthet hade 1958 varit det ideala tillfället att lansera en "Karmann Ghia S",som en slags arvtagare till Porsches tidigare instegsmodell. Min plan är nu att bygga en kopia av hur den bilen skulle ha sett ut. Framöver kommer jag att knyta ihop säcken i ett resonemang hur specifikationerna på denna bil borde ha varit. 

söndag 22 september 2013

Köptips

Denna svenska 59:a lowlight cab ligger ute på mobile.de. Jag tycker mig ana en trend att de som säljer VW's i de högre prisklasserna undviker Blocket och går direkt på utländska sajter.

En annan hemsida som kan vara värd att besöka om man letar fina svenska veteran VW's är thesamba.com. Just nu finner man bland annat en "mint" 58-59:a typ 1 för 250 000kr.

fredag 20 september 2013

Empis utbud 1963

1963 var 30 hästars motorerna mellan 3 till 9 år. Bilarna de satt i var troligtvis inne på andra, eller tredje ägaren. Någonstans vid denna tidpunkt tror jag 30-hästars trimningen hade sin höjdpunkt. Snart skulle den mer robusta 34 hästaren dyka upp i begagnad form som ett bättre alternativ.

Bilden visar Empis utbud för den gamla motorn detta år. Vad man erbjöd var:

Empi X-100 kit
Här visar man, överaskande nog, en 70 mm vevaxel tillsammans med specialla stroker kolvar. Kompet blir då 7.5;1 och volymen 1304cc. Antingen var denna vev kortlivad, eller så var det bara ett av Empis många marknadsföringstrix att avrunda 69,5 mm uppåt. I 1965 års katalog anges nämligen det slaget i motsvarande kit. Pris $187,50.

Empi 6MS kit
Här erbjöds en  Zenith NDIX 32 förgasare i enkelmonterat utförande på ett ram-insug för $164,50

Dubbelförgasarkit No. 5
För nästan $70 fick man ett par aluminiuminsug, ett länkage, lite småplock och en instruktion. Originalförgasare och luftrenare plockades från egna bilen och man lämnades själv att införskaffa en till av varje.

Okrasa TSV1300
Toppnumret var den kompletta Okrasa satsen som tidigare beskrivits i denna blogg. Förgasare, insug, toppar och vevaxel med 69,5 mm slag  plus en del annat följde med. Totalt $445 fick man räkna med.

I annonsen anges att man kan få Empis eleganta katalog kallad "EMPI's complete Volkswagen Motoring Guide and Accessories Catalog." om man skickar in $1 till EMPI Box 668G, Riverside, California. Kanske värt ett försök?

Källa: Foreign Car Guide March 1963

tisdag 17 september 2013

Nyöppnat

Demontaget skrider framåt. Nu har de flesta vitala delar fått någon slags inspektion och jag har ännu inte hittat några katastrofer. Motorn är använd, men knappast sliten. Skräckhistorier om låganvända industrimotorer med skurna kolvbultar, repiga vevtappar och nypmärken kom på skam denna gång. Men, man vet aldrig... Kanske har jag förbisett något.

Följ den spännande fortsättningen.

måndag 16 september 2013

Oljepumpsavdragarhjälp

Demontaget av motorn kom till ett halvhalt när jag nådde oljepumpen. Jag chansade och skickade en försiktig förfrågan till Thomas L som bor i närheten. Jodå, han hade korrekt avdragare och erbjöd sig komma över med den. Extra stilpoäng blev det eftersom han dök upp i en korallröd ovalruta med soltak. Det finns säkert en och annan VW entusiast som skulle offra sin högra njure för ratten i den här bilen.

Underbart ekipage. Tusen tack för hjälpen Thomas!

söndag 15 september 2013

Excam: nästan en överliggande kamaxel.

En svensk produkt inom 50-talets VW trimbransch var Folke Mannerstedts Excam system.  Folke hade under sin tid som chefskonstruktör på Husqvarna tagit fram detta system som "nästan" var en överliggande kamaxel (läs mer om principen i MCHK tidningen 4-2011).

Systemets stora fördel var en lägre belastning på ventilfjädern och ett enklare system för att byta kamprofil. Folke löste därmed ett par problem, men skapade en del nya. Husqvarna lade ned Excam försöken ganska snart och Folke försökte fortsätta promota tekniken i olika MC motorer med ganska liten framgång. Under mitten av 50-talet satsade han på ett system för den lika populära som motorsvaga VW typ 1.

Att med mycken kärlek lyckas bygga en fungerande prototyp är en sak. Det är något helt annat att konstruera något som är robust nog att klara serietillverkning, montering av normala mekaniker och körning av inte helt snälla kunder. På Husqvarna räckte det om motorerna höll ett helt lopp. VW ägare som ville öka effekten i sin bruksbil hade förstås helt andra krav på livslängd och problemfritt ägande.

Även om jag saknar hårda fakta gissar jag att huvudproblemet var just det att Folke inte hade resurser att få systemet tillräckligt driftsäkert. Till exempel fick han ändra en av grundprinciperna från MC motorerna. I dessa hade en vevstake överfört rörelsen till toppen. Men, i VW motorn delas en kamnock av två cylindrar varför Folke fick använda en fjäderbelastad stötstång istället. Jag tror inte detta var en fördel ur tillförlitlighetssynpunkt.

Enligt en artikel i TfA 8/58 hävdar Folke att ett tjugotal satser tillverkats. Två år senare förkunnade annonser att serietillverkning var igång. Dessvärre får historiens tystnad mig att tro att det inte blev någon succé. Om det berodde på tillförlitlighet, högt pris, eller något annat låter jag vara osagt. Skriv gärna om ni vet mer!

 Källor och lästips: Niklas blogg, MCHK tidningen 4-2011, TfA: 14/56, 8/58, 9/60

tisdag 10 september 2013

Vevaxelval

Vevaxeln, själva grundbulten i en förbränningsmotor, är givetvis ett viktigt val när man bygger en motor. I detta inlägg tänker jag gå genom de historiskt relevanta slaglängderna. Eftersom mitt val av vevaxel redan är gjort så förstår alla att jag är partisk. Således får ni får ni tolka det jag skriver utifrån det.

64 mm
Enligt dåtida källor hade originalvevaxeln i 30 hästarna en benägenhet att gå av. Detta redan med otrimmade motorer. Det var gissningsvis därför Okrasa redan 1957 lanserade en ersättare i kromstål med original slaglängd. Vill man använda en originalvev i en trimmotor tror jag det är en bra idé att spricktesta den på ett eller annat sätt.

69,5 mm
Okrasa lanserade även en vev med 69,5 mm slag 1957. Cylindervolymen blev då närmare 1300cc och man fick ett krafttillskott över hela varvtalsområdet. Ungefär 1960 uppdaterade Okrasa veven med motvikter. Här var man lite före Porsche. 356:an fick sådana först i och med SC motorn, som kom hösten 1963. Anledningen lär ha varit att få en renare gång på låga varv.

För ett par år sedan kom Wolfsburg West med en kopia på Okrasas långslagiga vev i sitt senare utförande. Med 8-stift för svänghjulet, motvikter och nitrerade lagerbanor finns det många likheter med SC/912 veven. Kitet innehåller också förlängningar för stötstängerna samt papperspackningar för 8-stiftade svänghjulssidan, allt för en smidig installation.

74 mm
Det klassiska Porsche slaget är 74 mm. Detta var vad som satt i sena Pre-A motorer och vad som fanns från A och framåt. Eftersom 356ABC motorn är ganska nära släkt med 30 hästaren så går det faktiskt, med lite modifikationer, att använda den veven tillsammans med Porsche vevstakarna.

Ett annat alternativ är en originalvev, som strokats genom svetsning och slipning. Det finns ett par firmor i Kalifornien som erbjuder den servicen. Dessa vevar har gott rykte och verkar hålla, enligt uppgifter på thesamba. Givetvis kan man få vilket slag man vill, men 74 är det "klassiska".

Att använda 74 mm vev är lite pyssel, jag har inte satt mig in i allt, men med originalstakar får man en ganska mycket bredare motor, vilket får följdverkningar. Dessutom bör man fixa frigången i blocket och mot kam etc.

Mitt val
Jag gillar det faktum att Wolfsburg West veven är ny, nitrerad och i 4340 (chromoly populärt kallat). Den ger dessutom en lagom ökning av cylindervolymen utan alltför mycket kringkrångel. Att den är motviktsbalanserad är ytterligare ett plus.

söndag 8 september 2013

Rivningshysteri

Just nu pågår rivning av en motor som kan tänkas bli grunden till mitt projekt. Objektet är en 30 hästars typ 122 industrimotor tillverkad 1957. Att den var årsgammal med min Ghia, samt hade en busscentrifugalfördelare (se tidigare inlägg), var avgörande faktorer för köpet. I övrigt är motorn en chansning. Enligt expertisen så är det nämligen inte ovanligt med motorskador i industrimotorer, trots kort gångtid. 

Så här långt ser motorn ut att fylla mina behov. Cylindrarna ser lagom inkörda ut för ögat, men kommer att undersökas mer noggrant. Med en vev med längre slag kommer kolven att vända på nya ställen, så det är extra viktigt att cylindrarna inte är slitna. Okrasa rekommenderar att byta cylindrar om de gamla gått mer än 1000-1500 mil vid montering av TSV1300 vev.

fredag 6 september 2013

Prestandamål i projektet, del 2

Bilden ovan är lite som en Brasselek i fem myror. En ska bort. Dessvärre är det Ghian som inte håller måttet. Prestandan var inget att skriva hem om ens på 50-talet. Men, hur mycket behövde den trimmas för att vara med i matchen? Nedan har jag tittat på några av dåtidens bilar och använt det lite trubbiga måttet vikteffekt* som grund i jämförelsen.

Original 30 hp DIN
I originalskick drar Ghian jämnt med småbilar som Ford Anglia, SAAB 93 och Morris Minor. Inget att skryta med för en sportcoupé kan man säga.

Okrasa TS1200
Med Okrasas toppar, och ett par dubbla förgasare, hamnar man rätt in i dåtidens medelklass. I varje fall ur prestandasynpunkt. Nu drar man jämnt med Volvo PV, Opel Rekord och Borgward Isabella

Okrasa TSV1300 + lite extra
För att nå upp till det sena 50-talets prestandanivå för inte alltför dyra sportcoupéer krävs nästan 50 hästar. Då är man i nivå med Porsche 356 Normale, Isabella TS och Alfa Romeo Giullietta Sprint. Inte ouppnåeligt, men precis utanför vad man når med de färdiga kiten för trettiohästaren.

Nu gäller det alltså att bestämma sig. Nöja sig med att hamna i nivå med mellanklassen, eller göra Ghian till den bil den borde vara? Ännu ett lyxproblem.

*Vikteffekt säger egentligen inte mycket om sportighet. Alla VW ägare som provkört en Volvo PV med B16 och 3-växlad låda kan intyga detta. Bilder och uppgifter från KAK's Bilistens årsbok 1957.

onsdag 4 september 2013

Lowlight Ghia på blocket

Det är inte ofta man ser körbara lowlight coupéer bjudas ut till försäljning. Speciellt inte exemplar med framskärmar, bakskärmar och nosparti i korrekt utförande.

I dag kom denna ut på Blocket. Den som är extra nyfiken kan se förra ägarens projekttråd på Boxerville.

tisdag 3 september 2013

50-talets populäraste VW trimning?

Det är lätt att inse varför Judson kompressorn blev så populär i slutet av 50-talet. Genom en ren bolt-on operation fick man betydligt mer effekt över en stor del av varvtalsregistret, vilket gav både mer bottendrag och en ökad varvvillighet. Helt plötsligt kunde den tyska folkbilen hänga med trafikflödet i de Nordamerikanska städerna.

Tidigare trimsatser för VW hade oftast sitt ursprung i Europa, men Judson hade sin bas i Pennsylvania USA. Företaget hade tidigare tagit fram kompressorer till sidventilsfordar och engelska sportbilar, men det var först 1956 som det stora genombrottet kom i och med kitet till Volkswagen. Tajmingen var rätt, importen av VW sköt i höjden och många ville ha en motor som bättre hängde med i trafiken.

Tidningen "Foreign Car Guide" var den första som skrev om kompressorn, Judson kom sedan att bli en flitig annonsör. Bilden ovan visar baksidor från tidningen 1959 - 1962.

Källa: http://www.vwjudsonregister.org.uk + tidningar ur egna samlingen

måndag 2 september 2013

Prestandamål i projektet

Tidigare skrev jag om vikten av "stuk och ljud" över mätbara prestanda. Även om det är sant så finns det faktiskt driftfall då jag önskade att Ghian var lite hurtigare. Ett par exempel är:

1. Vid rödljuskörning i stadsmiljö skulle jag vilja kunna varva lite mer på tvåan för att komma upp i en vettig stadshastighet innan trean slängs i.

2. När jag ligger på fyran i 70 - 90 km/h och det kommer en seg backe så önskar jag att bilen gick att accelerera bättre utan nedväxling.

Den första punkten är lättast. Lite mer flås i topparna, eller överladdning, gör det möjligt att få bort astman över c:a 3400 rpm. En "10 hkr till"-fix, eller ett Wolfsburg West Okrasa-kit klarar den biffen.

Den andra punkten, bättre segdragning på fyran, är svårare. Alternativen ovan ger sina största bidrag vid högre varv och ganska lite under 3000 rpm. Men det finns några alternativ:

a) överladdning
b) större slagvolym
c) ändrad utväxling på fyran

Mina funderingar går åt att öka slagvolymen något och kombinera med en numerisk högre fyra (se tidigare inlägg om utväxlingar). En varvigare fyra borde också ge möjlighet till en högre toppfart som en extra bonus. Egentligen hade jag tänkt att lämna växellådan oöppnad, men det är svårt att förneka att en 0,89 fyra skulle ge en mer harmonisk drivlina. Vi får se hur det blir.