En svensk produkt inom 50-talets VW trimbransch var Folke Mannerstedts Excam system. Folke hade under sin tid som chefskonstruktör på Husqvarna tagit fram detta system som "nästan" var en överliggande kamaxel (läs mer om principen i MCHK tidningen 4-2011).
Systemets stora fördel var en lägre belastning på ventilfjädern och ett enklare system för att byta kamprofil. Folke löste därmed ett par problem, men skapade en del nya. Husqvarna lade ned Excam försöken ganska snart och Folke försökte fortsätta promota tekniken i olika MC motorer med ganska liten framgång. Under mitten av 50-talet satsade han på ett system för den lika populära som motorsvaga VW typ 1.
Att med mycken kärlek lyckas bygga en fungerande prototyp är en sak. Det är något helt annat att konstruera något som är robust nog att klara serietillverkning, montering av normala mekaniker och körning av inte helt snälla kunder. På Husqvarna räckte det om motorerna höll ett helt lopp. VW ägare som ville öka effekten i sin bruksbil hade förstås helt andra krav på livslängd och problemfritt ägande.
Även om jag saknar hårda fakta gissar jag att huvudproblemet var just det att Folke inte hade resurser att få systemet tillräckligt driftsäkert. Till exempel fick han ändra en av grundprinciperna från MC motorerna. I dessa hade en vevstake överfört rörelsen till toppen. Men, i VW motorn delas en kamnock av två cylindrar varför Folke fick använda en fjäderbelastad stötstång istället. Jag tror inte detta var en fördel ur tillförlitlighetssynpunkt.
Enligt en artikel i TfA 8/58 hävdar Folke att ett tjugotal satser tillverkats. Två år senare förkunnade annonser att serietillverkning var igång. Dessvärre får historiens tystnad mig att tro att det inte blev någon succé. Om det berodde på tillförlitlighet, högt pris, eller något annat låter jag vara osagt. Skriv gärna om ni vet mer!
Källor och lästips: Niklas blogg, MCHK tidningen 4-2011, TfA: 14/56, 8/58, 9/60
Jag tycker mig ha sett att de flesta som skrivit om detta missat den största poängen med systemet: Ventilfjädrarna behöver inte trycka tillbaka långa tunga stötstänger, vilket då gynnar att systemet klarar av höga varvtal. Litet som desmodromiska (tvångsstyrda) ventiler.
SvaraRaderaDet stämmer när det gäller Husqvarnas motorer. Men Excam implementationen i VW har väldigt långsmala fjädrar som sköter tillbakatryckandet av det som motsvarar lyftare och stötstång. Man vinner inget, man delar bara upp arbetet på två olika fjädrar. Om du någon gång konstruerat fjädrar vet du hur svårt det är att få långa slanka skruvfjädrar att få lång livslängd, därför tror jag inte att konstruktionen kan ha funkat speciellt bra i praktiken.
RaderaPoängen är större än att ventilfjädern inte behöver trycka tillbaks stötstången, det hade en extra fjäder monterad på standardsystemet kunnat fixa, utan poängen är (i huvudsak) att stötstången rör sig med mindre accelerationer tack vare dess rena sinusrörelse (vevrörelsen).
SvaraRadera...utan endast massan av ventil, ventilfjäder, bricka och vipparm behöver röra sig med de större accelerationer ventilrörelsen kräver.
SvaraRaderaPå köpet vann man fördelen att man lätt kunde byta den klack under vipparmen vars form bestämmer ventilduration och lyft.
...och lyft o dur kunde nog även justeras bara genom att justera längden på stötstången, utan att byta något!
SvaraRadera