Ghia inspiration, del 4

Första gången jag insåg att det de tidiga Ghiorna inte riktigt såg ut som de senare var när jag läste denna artikel i VW magasinet nr 2 1989. Bilen, en 58:a med 1776 cc och IDA48, ägdes av Joni Bathurst I Stanton Ca och reportaget gjordes av redaktören och VW vännen Bosse Bertilsson.

Jag tyckte bilen var helläcker, men några allvarliga planer på att skaffa någon Ghia hade jag inte då. Renoveringen av min ovalruta hade påbörjats och som sommarbil hade jag en ljusblå 60:a typ 1 looker med 356B bromsar och lätt trimmad 1600 cc. Det, tillsammans med en 1303S som vinterbil, räckte för att hålla mig sysselsatt.

VW-magasinet, som artikeln kom ifrån, blev kortlivad, bara två nummer kom ut. Varför Bröderna Lindströms förlag inte hade större tålamod vet jag ej. Enligt ett rykte köptes titeln av förlaget Albinsson & Sjöberg, men något mer nummer kom aldrig ut. Vissa av reportagen Bosse gjorde för VW magasinet kom istället att dyka upp i tidningen Bilsport.

Ghia-inspiration, del 3

Ytterligare en bil som inspirerade mig att skaffa Ghia var Lasse Mix papyrusgröna* 58:a cab. Jag hade förmånen att fota den vid två tillfällen, 2002 för den nu avsomnade brittiska tidningen Total VW, samt 2003 för svenska Wheels Magazine. Normalt sett återanvänder man bilder till artiklar ämnade för olika marknader, men Lasse hade uppdaterat bilen något varför det blev en ny fotosession.

Detta var min första egentliga närkontakt med en lowlight och det slog mig att den var snygg nästan oavsett vilken vinkel man stod i, eller vilken brännvidd man använde.

Att trimma 30 hästare var tämligen ovanligt vid den här tiden. Om man gjorde det så var det oftast Judson kompressorn som gällde. Just en sådan installerade Lasse, komplett med det aluminium scoop på huven som krävs för att luftfiltret skall få plats i en Ghia. För att förstärka sportigheten satte han på ett fyrpipigt avgassystem av Abarth typ från japanska Flat4.

Efter några säsonger sålde Lasse bilen och, som så många andra svenska lowlight Ghior på 00-talet, hamnade den på kontinenten, närmare bestämt Schweiz.

*Originalfärg var Amazonasgrön, men vid en omlackering 1978 bytte bilen kulör.

Övriga Ghia-inspirationsinlägg finner ni här: http://lowlightkaizen.blogspot.se/search/label/Ghia-inspiration

Ghiainspiration, del 2

En annan Ghia som inspirerat mig till det egna köpet är Gunnars bil. Jag såg den första gången för över femton år sedan då den stod parkerad i området jag bodde då. Givetvis lade jag en lapp under vindrutetorkaren med fråga om den var till salu. Det var den inte. Jag kom senare att lära känna Gunnar då vi under större delen av 00-talet var kollegor, så man kan säga att jag har kunnat följt Ghian sedan dess.

Sedan slutet av 90-talet har man alltså kunnat se Ghian på parkeringsplats nummer 32 under en stor del av året. Första gången jag såg den var lacken fortfarande blank, men efter all denna tid ute är lacken numer helt matt. Bilen verkar vara helt orörd och det är intressant att studera detaljer.

Ganska precis 10 år efter att jag lagt lappen under vindrutetorkaren upprepade jag min fråga lite försiktigt. Även denna gång utan resultat. Om jag skall hålla takten så är det dags för en ny fråga om fem år. 

Ghia inspiration del 1

Jag har gillat Ghior sedan jag först blev uppmärksammad på deras existens, men har tidigare inte gjort några allvarliga försök att få äga någon. Under åren har dock en del trevliga Ghior passerat och de har nog bit för bit skapat ett habegär.

Ett par av dessa var de smakfullt modifierade Ghiorna som Woffe byggde till sina tvillingars 18 års dag. En imponerande bedrift. Bilden är tagen på Fryshuset i samband med en bilutställning vårvintern 2007 och i bakgrunden lurar min röda ovalruta i dess enda framträdande utan kofångare.

I dag tillverkar Woffe fina reproplåtbitar till klassiska VW’s. Bland annat gör han luftintag samt nedre/bakre delen till framskärmarna för 56-59 Ghior. Adressen är: www.wolfparts.com