Denna benvita Karmann Ghia tillverkad 3 oktober 1955 är, såvitt jag vet, Sveriges äldsta Ghia. Den huserar i Östhammar och har genomgått en total plåtrenovering på Fårbo bilplåt i Fagersta.
Jag önskar ägaren lycka till i färdigställandet av denna unika farkost!
I dag var det återigen dags för VW marknaden i Norrtälje. Som vanligt dök en del intressanta bilar upp. Själv tog jag mig dit i den egna bilen. Den nya motorn lufsade på bra på motorvägen, men var inte 100% smidig på lägre varv. När jag kom hem ställde jag om blandskruvarna, något jag borde gjort om redan efter jag justerade flottörnivåerna. Resultatet blev en mycket smidigare motor i de lägre varvtalen. Nåväl, här är några axplock av vad jag såg:
Denna fina 356A var begåvad med en SAAB Monte Carlo ratt. Ganska lik Nardi-rattarna, men den smala delen på slitsarna är bredare på SAAB:en. Hur som helst är denna ratt en personlig favorit!
Jag är normalt ingen "buss-kille", men denna trio såg bra ut ihop.
Fin korallröd 56/57:a. Plus i kanten för korrekt lackade fälgar!
56:a Ghia som byggts om någon gång i tiden med VW typ 3 bakljus. Nu i ett stolpe-in-på-besiktningen skick… Totalt tre lowlight kunde ses på mötet 56, 57 och 58!
På theSamba kunde man igår läsa om vad som måste vara årets fynd. Det är veteran VW trimmaren "Mr. Okrasa" i Kalifornien som fyndat denna lågmilare i form av en 59:a Ghia coupé enägarbil med A-bromsar och en Denzel 1300 motor. För er nytillkomna läsare så var Denzel motorn det häftigaste som byggdes på VW block under 50-tal. Det är bara att gratulera!
Så, efter att ha eliminerat ett korkat fel går nu motorn riktigt bra, trots att jag bara är på grundinställning. Tomgången är jämn och förgasarna klarar av alla övergångar i varvtal och belastning fint. Den är stark redan på riktigt låga varv och orkar varva mycket mer än förut. Men, den går kallt och jag tror det går att locka fram mer bett med mindre huvudmunstycken och mer förtänding. Hursomhelst, jag är mycket nöjd så här långt!
Det är en mäktig känsla att starta upp en motor man byggt själv. Ögonblicket då alla tidigare döda mekaniska ting får liv är otroligt spännande. Hela tiden finns den närvarande i bakhuvudet: vetskapen att minsta fel man gjort kan innebära katastrof.
Fortfarande är jag i en tidig inkörsfas. Oljan är bytt en gång och jag försöker bestämma mig vad som behöver göras vad gäller bestyckning. Kloka människor råder mig att köra den på rullande landsväg. Det kommer jag säkert göra framöver, men först vill jag testa lite själv.
Intryck så här långt: Med den här motorn känns det som en helt ny bil. Betydligt rappare på gassvar och starkare redan från botten. Men, än så länge har jag bara gjort småturer. Jag har aldrig sträckt ut den ordentligt på landsväg, eller accelererat fullt genom växlarna. Den blev lite mer högljudd än jag trodde, så jag är glad att jag inte valde den ännu mer högljudda Abarth-kopian. Men, ljudet känns rätt för att accentuera den nyvunna sportigheten.
Looking at the April 1957 issue of Hot Rod Magazine we find yet another Okrasa installation in a Ghia. This is the Empi demo car and the installation was probably made already in 1956. It is similar to the earliest German installations shown earlier, but this time it is based on a post-Aug 1955 engine.
Petter från Dalarna har under sommaren färdigställt denna vackra lowlight cab. Projektet påbörjades för flera decennier sedan av annan ägare, men det är Petter som nu fått ihop allt och kan njuta frukterna.
Vi är inte bortskämda med så här genomarbetade lowlight renoveringar i Sverige, så detta är ett fint tillskott till Sveriges VW flora. Stort grattis Petter!
En och annan läsare kanske undrar vad som hände efter uppstarten. Jo, dessvärre visade sig att jag inte testat generatorn ordentligt, så någon laddning blev det inte. Ingen stor sak att fixa, med många andra saker på agendan har Ghian fått vila en stund. Men, snart så!
Above you can see another Okrasa installation in a Karmann Ghia. This one did appear in the 1958 Empi catalogue. A qualified guess is that the installation was done at Empi in the US.
It has two unique features: The placement of the oil filter (the best looking one. if you ask me) and the use of a 25 hp 383 all centrifugal distributor (remember: the BR25/010 wasn't introduced until one year later). This sets it apart from Okrasa's own installations that always did use the original centrifugal/vacuum distributor on the 30/63 hp engines.
Other than that it looks like an early German installation with Knecht air filters, no support for the ignition cables and the equalizer tube in front of the fan shroud.
Senaste numret av Classic and Sports Car (augusti 2015) uppmärksammar att ännu en 56:a Ghia har återupptäckts i Sverige. Enligt uppgift lär den nu vara besiktigad och godkänd. Grattis Thomas!
Tidningen Gute Fahrt konstaterade i nummer 7 1957 att Ghians baksäte inte bara var en prydnad, det går faktiskt att sitta där. Enligt texten åkte de fyra redaktionsmedlemmarna på bilden över 100 mil på kurviga vägar i just en Karmann Ghia Coupé. Eftersom alla fyra tycks ha två normallånga ben, så jag är inte riktigt säker på hur det gick till.
1956 installation of the Okrasa kit in a Karmann Ghia
Already in the 1950's it was obvious that there was a gap between appearance and performance in the Karman Ghia coupé. One of the ways to close this gap was to add an Okrasa performance kit to the flat four in the back. In this blog post we will look closer to the installation of such kits in the Ghia.
The picture above, from the 1956 test in Auto Motor und Sport, shows what is probably a very early installation. The engine seems to be a pre-August-1955 unit so if it's the original engine of the car, this is a very very early Ghia. But, the engine could of course have been swapped.
A couple of things differ from later installations:
- The equalizer tube between the intakes runs in front of the fan shroud.
- The air filters are of the Knecht brand, just as for the "original" Okrasa kit.
- The oil filter is placed in a tilted position in front of the fan shroud.
- The ignition cables seems to have no support
1958 installation
If we move to 1958 and a test of the TSV 1300 kit in the same magazine the equalizer tube have now moved to the back of the fan shroud. Also, the original cable conduits are being used. The air filters are now of the brand Mann, probably because Okrasa wanted as light weight air filters as possible to avoid problems running on bumpy roads with the swan neck air filter fittings.
Fitting instructions from the early 60's
The last picture comes from a fitting instructions from the early 60's. It looks similar to the 1958 installation, but now the oil filter is on its own stands to the left of the engine. A much better solution for cooling and serviceability,
In all three installations the stock distributor with combined mechanical and centrifugal advance is used. It was only with the introduction of the Okrasa kit for the 34/40 hp engines that all centrifugal distributors were used.
Kan man i dag 2015 av en slump, springa på en "bortglömd" 56:a Ghia som i princip varit orörd sedan 1966?
Tydligen är det fullt möjligt för en nyfiken ung man som Oskar. Bilen ställdes av för renovering 1966 och en del lagningar gjordes medelst flygplansnitar. Sedan hände inte mycket och sonen till renoveraren tog till slut över. Drygt 20 år efter avställningen köptes lite delar, sedan åter stillestånd tills Oskar skymtade ett par VW stänkskydd under ett biltäcke i ett parkeringsgarage för någon vecka sedan.
Nu är den alltså i nya friska händer hos en VW vän som förstår sig på att varsamt förvalta denna klenod. Tack för titten, stort grattis och lycka till!
Titeln på denna blogg innehåller ordet "Kaizen", det japanska ordet för ständig förbättring. Ursprungstanken var nämligen att innehållet skulle kretsa kring ständiga förbättringar på en rullande veteranbil. Nu har bloggen delvis utvecklats annorlunda, men här kommer i varje fall ett inlägg i den tänkta andan.
Nya tider ger nya krav. Skall man introducera en modern bekvämlighet i sin 50-talsbil så tycker jag möjligheten att ladda mobilen står högt i kurs. Lyckligtvis är USB standarden 5 V vilket gör det enkelt att implementera på en 6 V bil. Jag köpte en färdig lösning från signaturen Frederik på Boxerville för 70 kr, vilket kändes som en enkel och prisvärd start.
På min ex-56:a bubbla installerade jag i slutet av 90-talet ett cigarettändaruttag (12V) i handskfacket. En bra lösning då dåtida mobiler saknade en gemensam laddstandard som USB har blivit. Den här gången ville jag inte göra åverkan på det Ghia unika handskfacket, så askkoppen blev nästa tanke. Den är samma som i ovalrutor och i 60-tals Ghior, så det är ingen unik detalj men gör åverkan på.
Nackdelen med att montera saker i askkoppen är dock att den rör sig utåt i en svängande rörelse och att den har metallflärpar i sig som är i vägen. Lösningen blev att:
- Ta upp ett stort hål i baksidan av askkoppen, samt hål för kablarna i dess ytterhölje
- Lägga kabeln i en loop i botten så den kan ta upp rörelse under stängning och öppning.
- Smältlimma fast USB uttaget i sidan (med lågtemp smältlim för att inte skada komponenterna).
- Slutligen: installera en platt neodymmagnet som säkerställer att luckan blir riktigt stängd.
Som det ser ut verkar det funka. Återkommer med rapport om det inte gör det.
Då var det återigen dags för kontrollbesiktning. Nästa gång jag besöker dessa lokaler så blir det registreringsbesiktning med starkare motor och bättre bromsar är det tänkt.
356A trummorna ligger renoverade, allt som behövs är att knacka i lagerbanor, samt skaffa brickor till bakaxelmuttrarna. 1295 cc motorn är också nästan klar. Jag behöver bara tillverka nya armar till förgasarna och fixa en bränsleledning.
Newsflash: Darrel Vittone har precis satt ett nytt rekord på flygande kilometern för fordon med motorer baserade på VW's 25/30 hp block. 141 mph blev det i dagens övning i Mojave öknen. Motorn är en uppgraderad version av den som satt i Inch Pincher bubblan som han körde med förra året. Så mycket kubik som möjligt, Denzel toppar och IDA48:or är delar av receptet. Som många andra VW trimmare med Land Speed Racing ambitioner har Darrel dessutom uppgraderat till en strömlinjeformad Ghia.
Dessutom slog en annan Ghia rekord i dag då Dick Simon körde över 116 mph med bilen framdriven av en 30 hp motor med en enkel 28 PICT förgasare (i klassen SSS36GHIA).
Ännu vet ingen hur fort ett 55+ år gammalt magnesiumfolkablock kan gå.
Någon som är intresserad av en tidskapsel i form av en lowlight för isracing? På Craigs List finner man denna Ohio-baserade Volkswagen Karmann Ghia från 1957. Den lär ha ställts undan direkt efter sin sista tävling.
Jag baserar mitt antagande att den saluförs i ungefär samma geografiska trakt, samt att bägge bilderna visar lustiga upphöjningar vid bakskärmarna. Desssutom berättas det, både på Craig List och i Foreign Car Guide, om en Super 90 motor samt fälgar och bromsar från en 356B.
Det är den tidigare nämnde Bonneville entusiasten Burly som lagt upp denna bild på Boneville legenden Tob Bruch's 59:a Ghia. Motorn var på 1285cc och baserad på en 34 hästare. Topparna var Okrasa och förgasarna Weber. Det räckte för att ta Ghian upp till 115 mph 1973.
Om vi nu har avhandlat den näst snabbaste lowlight Ghian på saltet så bör vi rimligtvis presentera den snabbaste också. Återigen vänder jag mig till Burly's tråd på callook.no som visar de åtta snabbaste land speed racing Ghiorna.
På bilden ser vi den 50-tals Ghia som framfördes av duon Mike Manghelli/Brehm på Bonneville 1979. 144 mph (232 km/h) gick det med kofångarna på (vilket krävdes i production body klassen). Motorn var en typ 1 baserad sugmotor på 1980 cc.
1969 körde Al Nichols och Bill Veldman 134,3 mph (215 km/h) med denna Karmann Ghia från 1956. Motorn var en typ 1 sugmotor av senare modell med c:a 1,9 liter slagvolym.
Så vitt jag vet är det den näst snabbaste hastigheten över flygande kilometern för en 50-tals Ghia. Den snabbaste, en vit småbulig 56:a, körde 144,0 mph (232 km/h) 1979.
Bonneville legendaren Tom Bruch (känd från tidigare inlägg) tog en lowlight till saltet 1972, men jag har inte sett några uppgifter på hur fort han körde. Men, eftersom den bilen inte är med på Bonneville entusiasten Burly's lista över de åtta snabbaste Land Speed Race Ghiorna så var det säkert långsammare.
Bilden lånad från ett inlägg av Burly B på callook.no.
