Röd press

”Va fan, äre en brandbil din farsa kör omkring med?” Citatet är hämtat från min ex-kollega som fick sådana glåpord kastade efter sig när han som barn blev skjutsad i sin fars nya brilliantröda Ghia från 1958.

Rejält röda bilar var inte vanliga på 50-talet. Färgen var nästan som ett finger i luften mot jante och syntes mest på riktigt sportiga bilar. Men, det gick snart över och redan under tidigt 60-tal blev färgen vanligare på vägarna och även standarbilar som VW 1200 såldes blankt rubinröda.

När det gäller tidiga Ghior verkar den överlägset vanligaste färgen vara just röd med svart tak På bilden ser vi svenska importörens pelikanröda utställningsbil vid lanseringen. Från hösten 1957 byttes den röda färgen till brilliantröd och även dessa bilar verkar ha sålt bra.

Det var nog så att om man kostade på sig en Ghia var man inte en direkt blyg person. När man ändå betalade för en snajdig kaross fick bilen gärna synas i trafiken.

Min ex-kollega tycks dock ha kommit över trakasserierna från skolåldern. Under de 20 år jag känt honom har han nämligen alltid haft knallröda bilar. En annan sak med Ghian gör honom dock fortfarande upprörd. Han är säker på att hans kortväxthet beror på att han tillbringade alltför mycket tid i den röda bilens mycket trånga baksäte.